De finländska skogsägarna har hjälpt till för at bevara Finland som Europas mest skogrika land. Cirka 75 procent av vår landareal är skog. Som jämförelse kan man nämna att 45 procent av Europas hela landareal är skog. I Finland finns det över fyra hektar skog per invånare.
De finländska skogarna har varit i aktiv användning under flera hundra års tid. Skogarna har inte förstörts, eftersom de har varit till nytta för finländarna på många sätt: skogarna har gett bland annat virke, tjära, vilt, bär, svampar, färgningsväxter. Dessutom har skogarna varit viktiga platser för såväl andlig som fysisk rekreation.
Skogarna har en mångsidig roll i finländsk ekonomi, kultur, historia och vardag. Alla finländare har ett eget förhållande till skog, oberoende av om man äger skog eller inte.
Vi ska bevara skogen som skog.
Vi ser alltid till att förnya en ny skog i stället för den vi har avverkat. Vi sår och planterar trädslag som naturligt förekommer i Finland: gran, tall, björk. På det sättet bevaras de naturliga skogsarternas livsbetingelser. Trädslaget väljs utgående från växtplatsens bonitet, inte utgående från tillexempel virkeshandelssituationen.
Det lönar sig inte att skynda långsamt med att grunda en ny skog. Det lönar sig att snabbt grunda en ny skog, så att plantorna får försprång gentemot växtlighet som konkurrerar om utrymme och näringsämnen. Snabb förnyelse gagnar både skogens avkastning och klimatet: den period under vilken skogen inte producerar virke eller binder kol blir så kort som möjligt.
Vad mera kunde jag göra?
Inom finländsk skogsvård eftersträvar man numera blandskog alltid då det är möjligt. Så har det inte alltid varit, utan man har tidigare varit alltför ivrig med att röja bort lövträd från skogen. Ett inslag av björk hjälper enligt forskningen barrträd att växa bättre. Björkens löv förändrar jordmånen och förbättrar näringsämnenas tillgänglighet för träden. Dessutom förbättrar björkar luftväxlingen, särskilt i gamla granbestånd.
Läs mera om blandkultur.
Vad mera kunde jag göra?
Skogsägarna bevarar värdefulla livsmiljöer i samband med att skogen behandlas, i regel utan ersättning. De värdefulla livsmiljöerna är små och relativt sällsynta och de avviker från den omgivande skogen. I en värdefull livsmiljö kan det finnas betydligt mera eller betydligt mindre näringsämnen, ljus eller vatten än i den omgivande skogen.
Nio procent av Finlands skogsarter är hotade. En stor del av de hotade skogsarterna lever i värdefulla livsmiljöer, så som lundar eller solexponerade sluttningar.
Vad mera kunde jag göra?
Intill vattendrag lämnas alltid skyddszoner som hindrar näringsämnen från att komma i vattendraget. Skogscertifieringen fastställer hur breda skyddszonerna ska vara och vilka åtgärder man får vidta på dem. Marken får inte söndras och man undviker att röra sig med maskiner på skyddszonen. I regel kan man plocka bort enstaka träd från skyddszonen. Skogsägaren får ingen ersättning för att lämna skyddszoner.
Vad mera kunde jag göra?
Grupper av naturvårdsträd har två huvudsyften: de skapar träd av olika åldrar i skogen och de bildar förr eller senare död ved. Död ved är viktig för många skogarter. Skogsägaren får ingen ersättning för att lämna kvar en del träd som naturvårdsträd.
Det lönar sig att lämna naturvårdsträden i grupper och till exempel i anslutning till ett värdefullt naturobjekt. Naturvårdsträd började lämnas kvar under 1990-talet. Till en början lämnade man dem här och där på avverkningsobjektet, men sedermera har man insett, att de gör mest nytta i grupp. På det sättet hålls de bättre att stå och det uppstår ett mikroklimat som avviker från omgivningen inne i naturvårdsträdgruppen. Lövträd, så som björk, asp och al är värdefulla naturvårdsträd.
Vad mera kunde jag göra?
Döda och murkna träd främjar skogens mångfald, eftersom många skogsarter är beroende av dem. Döda eller svaga träd välter lätt och döda träd som står upp är särskilt värdefulla på grund av att de är så sällsynta. Markliggande döda träd ska också bevaras vid skogsbehandling. Metsä Group lämnar kvar murkna och döda stående träd att stå i skogen vid sina avverkningar. Storm- och snöskadeområden är en annan sak.
Vi frågar alltid i samband med virkesaffären av skogsägaren om vi i samband med drivningen får tillverka konstgjorda högstubbar. Konstgjorda högstubbar är nyttiga bland annat för hålbyggare. Med skogsägarens tillstånd tillverkar vi fyra konstgjorda högstubbar per hektar.
Vad mera kunde jag göra?
De stora rovfåglarnas, dvs. örnens. havsörnens, större skrikörnens, mindre skrikörnens och fiskgjusens boträd är fridlysta. De stora rovfåglarna är känsliga för störningar under häckningen, så inga avverkningar eller andra skogsarbeten utförs under häckningstiden.
Även övergivna, till och med söndriga boträd är också fridlysta, även om man får fungera normalt i deras närhet. Kom ihåg att informera om boet då du planerar en virkesaffär eller skogsvårdsarbeten – de boträd som man känner till bevaras med större säkerhet.
Alla rovfåglar är fridlysta. De skogshäckande hökarna har kontinuerligt minskat i antal. Deras bon går förlorade vid avverkningar om boplatsen inte är känd. Därför fick skogsägarna information om hökbonas läge i tjänsten MinSkog.fi. Projektet genomfördes i april 2019 i samarbete mellan Finlands skogscentral och Naturhistoriska centralmuseet.
Vad mera kunde jag göra?
Skogsägarna bygger fågelholkar till sina skogar. Skogsägarna matar också fåglar under vintern – en del utfodrar också vilt. Metsä Group har svarvat och gratis delat ut tiotusentals fågelholkar till skogsägarna, med ett enda villkor, dvs. att skogsägaren ska hänga upp sin holk i skogen. Metsä Group har en egen holksvarv i mellersta Finland. Man måste alltid ha markägarens tillstånd för att hänga upp en holk.
Vad mera kunde jag göra?
Skogsägarna bevarar förekomst av skyddade arter och flygekorrens föröknings- och rastplatser vid avverkningar. Skydda växt- och djurarter har stor betydelse för tryggande av naturens mångfald. Naturskyddslagen nämner arter såsom guckusko och flygekorre, vars livsmiljöer det alltid är förbjudet att försämra.
Vad mera kunde jag göra?
Lämna en större skyddszon kring förekomsten.
2021, i 84 procent av Metsä Groups virkesaffärer tillverkas konstgjorda högstubbar. Högstubbarna tillverkas genom att kapa stammen på 2–4 meters höjd. Under några år är stubben till nytta för nedbrytare, insekter och många skogsfågelarter.
Saken diskuteras i anslutning till virkesaffären – skogsägaren bestämmer. Konstgjorda högstubbar är skogsägarnas frivilliga tilläggssatsning till förmån för skogsnaturen.
Lövträd gynnas då man tillverkar konstgjorda högstubbar. Högstubbarna tillverkas i huvudsak av träd med massavedsdimensioner i gallringsskogar. Vid slutavverkningar är grova aspar och björkar av dålig kvalitet också goda alternativ.